Välkommen

Brf. Radiusfabriken

Bostadsrättsföreningen Radiusfabriken består av 50 sinsemellan unika lägenheter belägna i en vacker f.d. fabriksbyggnad i Midsommarkransen i Stockholm. Byggnaden är från 1938 och användes ursprungligen av Radiusbolaget, som tillverkade fotogenkök åren 1914–1969. Vår gatuadress Radiusbacken 15–23 liksom föreningens namn härstammar från denna fabrik.

På webbplatsen hittar du praktisk information om huset vår förening samt sedvanlig kontaktinformation.

Är du nybliven medlem, intresserad av att bo här eller kanske mäklare och behöver mer information kontakt oss gärna så hjälper vi dig

Kontakt

Kontaktinformation

  • Mail: brfradiusfabriken@gmail.com
  • Web: radiusfabriken
  • Post: Brf Radiusfabriken, Radiusbacken 19, 126 29 Hägersten
  • Faktura: Brf Radiusfabriken, c/o BGC Fakturaskannning, TOT 9158, 106 42 Sthlm
  • Organisationsnummer: 769614-1261

Använd kartan intill för att hitta till oss. Du kan komma in i huset både från framsidan (Radiusbacken 15–23) och baksidan (Midsommargränd 15–19). Närmaste T-bana är Telefonplan eller Midsommarkransen.

Årsredovisningar och annat

Historien

Huset, kvarteret, området

Huset

Bostadsrättsföreningens fastighet är belägen på adressen Radiusbacken 15–23. Gatans namn har sitt ursprung i det företag som byggde huset – Radiusbolaget. Radius tillverkade främst fotogenkök och fotogenlampor fram till 1969, då man övergick till att tillverka rostfria stålprodukter. Den del av huset som vi bor i är en tillbyggd del från 1938.

Fotogenköket var en svensk uppfinning av Frans Wilhelm Lindqvist som utvecklades tillsammans med verkstadsägarna J V Svensson, B A Hjort och F H Getzman. Uppfinningen resulterade i företaget Primus med fabrikslokaler på Lilla Essingen som byggdes 1906-1907. 1913 utbröt en strejk vilken kom att bli långvarig och konfliktfylld. Strejken hade gällt en anställds avsked p.g.a. oenighet kring dennes ackordlön.

Metallarbetarnas strejkkommitté tog initiativ till att bygga en egen fabrik vilket Metall- och järnarbetarförbundets ordförande J Th Johansson gav stöd till. Det främsta skälet var att förbundet inte ville anstränga strejkkassan. Johansson vände sig till "den röde bankiren" Olof Aschberg, som genom sina företag och banker  kom att stödja arbetarrörelsen i olika finansiella projekt genom sin karriär. 1907 hade han köpt in sig i de bolag som planerade att bygga Tellusborgshusen. Investeringen i Radiusbolaget följdes av flera investeringar som placerades på hans mark i Midsommarkransen (bl.a. Cederströms aviatik och Ekenstrands snickeri).

Förbundet tecknade aktier till ett värde av 100.000 kr och flera kända namn fanns med bland de första aktietecknarna när Radiusbolaget grundades i april 1913, bl.a. Hjalmar Branting, LO-ordföranden Herman Lindqvist och familjen Bonnier. Metall- och järnarbetarförbundets ordförande blev dess förste verkställande direktör och stannade på den posten i flera decennier.

De tidigare arbetarna från Primusfabriken började genast att bygga de nya lokalerna, vilka färdigställdes i december 1913. Ett 60-tal arbetare anställdes i den nya fabriken och sommaren 1914 kom det första köket ut på marknaden.

Tidpunkten var dock inte den bästa för Radiusbolaget. Första världskriget innebar stängda gränser och fotogenransonering och fabriken tvingades snart att permittera stora delar av sin arbetsstyrka. Fackets aktier såldes efter ett beslut av kongressen 1916 och företaget blev nu helt privatägt.

Det privatägda AB Radius blev efter första världskriget ett framgångsrikt företag som mångdubblade sina anställda. 1938 byggdes fabriken till med den länga som idag utgör föreningens bostäder. 1969 lades tillverkningen av spritkök och fotogenlampor ner, men företaget fortsatte att tillverka rostfria produkter fram till början av 80-talet. Fastigheterna på Tellusborgsvägen renoverades 1981 och har tjänat som industrihotell sedan dess. Även vårt hus har tjänat som industrihotell och lagerlokaler.

Vår del av huset såldes av Stockholm Stad till byggherren SSM i början av 2000-talet och byggdes om till bostäder. Huset i dess nuvarande skick stod klart 2008/2009 då de första bostadsrättsinnehavarna flyttade in. I den ursprungliga delen finns fortfarande industri- och företagsverksamhet.

Fler historiska bilder på huset finns här!

Källor:
- Johnsson, Andreas (2006). LM-staden - folkhem i förort. Stockholm: Stockholmia förlag
- Metallindustriarbetarförbundets historia (1948)
- Ståhl, Jan-Erik (1992) ”Radius i Tellusborg - fabriken facket ägde” i Tidig industri i Hägersten, Hägersten: Hägerstens hembygdsförening

 

Kvarteret

Kvarteret som vi bor i heter Timotejen. På motsatt sida ligger kvarteret Tvålflingan. Området var ursprungligen ett industriområde och byggdes i huvudsak 1913–1932. I vår omedelbara närhet låg AB Radius på Tellusborgsvägen 67–69 (med tillbyggen 1938). På innergården, mittemot dagens thairestaurang låg bryggeriet Munken (med tillverkning av svagdricka mellan 1927–1958).  På andra sidan Radiushuset där SSM bygger nya hus låg färgfabriken Gentele & co. Företaget var grundat av emigrerande ryssar 1917 och tillverkade färger och fernissor (farbrodern ägde Beckers färgfabrik i Gröndal). Av de husen revs det sista av SSM 2010 (den gamla villan). Bakom Gentele låg fr.o.m. 1940 AEG, men företaget beslogtogs av svenska staten 1945 när Tyskland förlorat kriget. Samtliga lokaler i denna del av kvarteret Timotejen övertogs av Ericsson på 50-talet när LM-staden byggdes.

På motsatt sida av vägen låg från norr:

Nordisk Aviatik – flygbaronen Carl Cederströms flygplansfabrik. Grundad 1916 med hjälp av Olof Aschberg som dock avslutade sin inblandning när fabriken övervägde att exportera till den vita sidan i Finska inbördeskriget. Efter Cederströms död 1918 tillverkade företaget hjälpmotorer till cyklar (AB Colibrimotorer). Lokalerna övertogs 1927 av SATT (Svenska Aktiebolaget Trådlös Telegrafi) som tillverkade elektronrör. Det ursprungliga huset revs 1935. Den stora byggnaden mot tunnelbanerälsen (som nu byggts om) tillhörde också SATT och är byggd på 70-talet. Företaget slogs samman med Nobeltech 1990 och verksamheten flyttades till  Järfälla.

Ekenstrands snickerifabrik – tillverkade idrottsredskap 1872–1971. Huset byggt 1917.

Svenska pianofabriken (1918–1921) Tillverkade pianon, men mest symaskinshuvar. 1924 övertogs lokalerna av Helios Kemisk-Tekniska fabriker (tillverkade Röda björn och Vita tvättbjörn). Lokalerna köptes sedan av den tyska tvättmedelsfabrikanten Henkel (tvättmedlet Persil 1932–1948), och därefter KF (tvättmedlet Tend).  När tvättmedelsfabriken lades ner var det många som gladdes. Tvättmedelsrester låg på gator, tak och fönster och löddrade vid regn – dessutom luktade det starkt av lut från fabrikerna. 1990 planerades en stormarknad här, men lokalerna kom att tas över av Ericsson, vilket för övrigt gällde alla de andra fabrikerna på denna sida av Tellusborgsvägen.

Källor:
Johnsson, Andreas (2006). LM-staden - folkhem i förort. Stockholm: Stockholmia förlag

 

Misommarkransen

Namnet Midsommarkransen kommer från en krog som låg i korsningen Svandammsvägen/Nioörtsvägen och  återfinns i källor från mitten av 1700-talet. Vid slutet av 1800-talet var ”Kransen” (som det kallades redan då) en jordbruksbygd med inslag av slakterier och hantverk. Området tillhörde Brännkyrka landskommun och Liljeholmens municipalsamhälle som bildades 1898. Brännkyrka blev 1913 inkorporerat i Stockholm stad.

1901 köptes marken av AB Tellus som ville exploatera för industri och bostäder. 1905 anlades ett tegelbruk på det som idag är Tegelbruksvägen. Leran hämtades i Svandammsparken, men bruket blev aldrig lönsamt och lades ner efter bara några år.

1907 såldes området till Nyborgs AB som var ett byggkonsortium skapat av riskkapitalister för att bygga nya hus på Tellusborg (namnet efter Tellus och Nyborgs) vilka uppfördes i början av 10-talet. 1926 fördes området in i Stockholm stad och kallades sedan dess för Midsommarkransen. Stadsdelen hade innan varit uppdelat i Tellusborg (norr om Vattenledningsvägen) och Midsommarkransen (söder om Vattenledningsvägen).

Bostadsbyggandet tog fart när fastighetsbolagen i Brännkyrka tillsammans bildade AB Södra Förstadsbanan 1909. Tre spårvagnslinjer byggdes i området med namnen Tellusborg, Midsommarkransen och Aspudden. Området planerades av Per Olof Hallman 1907 och inspirerades av den österrikiska stadsplaneraren Camillo Sitte som ville bygga stadsdelar med den ”upplevande människan” i centrum där planeringen skulle följa terrängen, alltså inte linjära stadsplaner som tidigare varit modernt. Enbart den södra delen exploaterades dock enligt ritningar av Nils Gellerstedt (1909). Största delen av bebyggelsen skedde på östra sidan av Tellusborgsvägen, det som utgörs av de äldre byggnader kring biografen Tellus. Här uppfördes också Sveriges första bensinmack 1916 (namnet Mack kom från de fyra grundarnas initialer).

Väster om Svandammen fanns ingen bostadsbebyggelse att tala om före 1938 - bebyggelsen bestod mest av industrifastigheter och kolonistugor. Industrifastigheterna var koncentrerade kring Tellusborgsvägen mot Telefonplan. LM-staden satte fart på bostadsbyggandet i området. I uppgörelsen med Stockholm såldes hälften av LM:s mark till staden, vilka kom att bli i huvudsak bostadsrätter (t.ex. smalhusen vid Pingstvägen och Cedergrens väg) samt barnrikehusen vid Midsommargatan/Svandammsvägen.  Andra delar av köpet blev områden i egnahemsprojekten (Hökmossen).